vincentsmammaopappa

Hejåhå ! Vincent rullar för fullt! Lägger man ner honom på magen , så vips säger det så ligger han på mage .Allting händer nu och innan vi vet ordet av så kryper han nog, och nog lär jag erkänna att jag har lite ångest över att min LILLA kille ska växa upp och bli stor och vuxen en dag. Vi måste börja fundera över dagis vilket gör att jag får ännu mera ångest och panik ... Jag har nog lite separationsångest fast jag inte riktigt vill erkänna det.. Att jag helt och fullt ska överlämna honom i någon annans händer, att någon annan än jag eller Vincents pappa ska finnas där för honom på dagarna !! Jag vet att dagis är bra och att det stimulerar barnen.MEN oron finns där ändå, och jag tror inte att jag är ensam om att känna såhär ! Samtidigt så tror jag att om jag bara får känna på tanken och vänja mig vid den så kan jag nog acceptera det. Läget är ju bara så och jag och Vincents pappa måste jobba ! Vincent är nu en riktig individ ett barn som ska bli en stor kille .. Allt fler sidor börjar visa sig nu och vi förstår varandra på ett annat sätt nu .. Vincent är ett väldigt sociallt barn som hela tiden vill vara med oavsett om han är så trött att han knappt orkar hålla ögonen öppna. Han försöker verkligen hela tiden att vara glad ! =) Han sträcker sig efter personer och kastar sig till den person han vill vara hos ( den som för tillfället pratar och gullar med honom =) ) Han vaknar en gång per natt nu och vill ha mat och somnar snabbt om igen och sover mellan 2 - 4 timmar innan han vaknar igen och är pigg !Han äter mat ordentligt nu och älskar det, till våran stora förtjusning ! Han är envis och kämpar hela tiden och varje dag så sker det framsteg ! Han sitter upp(inte helt utan stöd än , men det är inte långt kvar) Vi är så glada över att vi har fasta rutiner på Vincent, - Morgon gröten och med nattsömnen .. Man märker direkt om man rubbar på något, för då är inte Vincent lika glad !

Ni med barn har ni nå fasta rutiner med era barn? och vid vilken ålder hade ni fasta rutiner?